Idag var det dags för besök hos barnmorskan igen. Allt såg som vanligt fint ut men chockerande nog hade järnvärdet hoppat upp från senaste värdet 109 och en nedåtgående trend till hela 122! Rekordnotering sedan inskrivningen. Kunde först inte alls förstå vad det berodde på för jag har ju tvärtom slarvat rejält med järntabletterna senaste veckorna (gav väl upp helt enkelt när det ändå bara sjönk), men sedan slog det mig att jag tryckt i mig några liter bär den senaste veckan. Olle hade ju med sig från Norrland när han var uppe på dop och dessa burkar med svarta vinbär, blåbär, krusbär och hjortron har jag senaste dagarna tryckt i mig (tillsammans med fil märkväl som dessutom hämmar järnupptaget), och mycket riktigt. Speciellt vinbär är extremt järnrika så där har vi nog svaret. Inga tabletter i världen klår alltså äkta vara.

I övrigt såg det ut såhär:

glukos: 4,4
blodtryck: 100/65
hjärtslag: 150
sf-mått: 35

Nästa träff är inbokad 22/2, d.v.s två dagar efter mitt beräknade datum så vem vet, det här kanske var sista gången?

Tyckte denna morgon var lika bra som vilken annan morgon att berätta hur mycket jag älskar dig Olle! Jag är så glad att jag har dig i mitt liv och jag kan inte föreställa mig ett liv utan dig. Kärlek är en resa man gör, där man går upp och ned tillsammans, delar vardagen, ser varandra och vill dela livet med den andra. Kärlek är att ha en historia ihop och ha planer för framtiden och nu ska vi snart ut på det största äventyret hittills!
You complete me...

Det är väldigt mycket preggo här på min blogg just nu, I apologise, men saken är ju faktiskt den att vi är inne på slutrakan, le grabde finale, the final countdown. Hjärnan reagerar inte på så mycket annat än förlossningstecken och x antal dagar kvar.
Händer inte så mycket annat i mitt liv just nu för den delen heller så ni får helt enkelt stå ut.

I och för sig köpte jag faktiskt örhängen + halsband och en sån hög pennkjol i trikå (utan att prova den!!) på rean på Indiska häromdagen. Kände för att få köpa något totalt icke-gravidrelaterat att (förhoppningsvis) få se snygg ut i efteråt. Räknas det som non-preggo stuff?

Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen. Oroar du dig för något! - Vad som helst, så ta upp saken när du är på kontroll hos din barnmorska.

Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser.

Dagens projekt var att ta lite snygga och annorlunda gravidfoton lämpliga för förstoring och inramning. Vi saknade vettig utrustning och kreativa idéer så därför vände jag mig till min kompis Cajsa som lyckligtvis besitter båda.
Som jag förstod det finns det uppemot 100 bilder som hon nu ska pyssla med ett tag, men här kommer några oredigerade smakprov:

Det är lite sådär halvsegt på bloggfronten som ni märker. Det beror förmodligen på att tillvaron för tillfället också är lite sådär halvseg. Vi väntar och väntar..och väntar.
Vädret här i Göteborg är inte normalt för årstiden. Den tjocka snömodden ligger kvar för 154:e dagen i rad eftersom staden helt saknar utrustning för den snömängd vi fått. Det betyder också att man ogärna går utanför dörren för under modden ligger ett tjockt istäcke man lätt halkar på.*

I alla fall finns det inte mycket att göra just nu. Jag kliver upp, hittar någon syssla, blir förlamande trött efter kl.17 och dividerar med mig själv över middagsvila eller inte. Vissa dagar blir svaret ja, andra nej. Sen vandrar jag runt i lägenheten i tristess tills det är dags att sova.**

Idag gjorde vi dock något väldigt roligt som jag med spänning ser resultatet av. Men det är en annan (blogg)historia.

Jag överröser er med bilder nu känns det som men denna aldrig tidigare skådad fick jag skickat åt mig nyss. Vilken nostalgi..och så jäkla smal jag var..och så långt hår(!) och så långt hår Olle hade (!) och ja..those were the days..

                
                                                  summer of 2006..

Jag är så upprymd ivrig och full av glädje! Vi har nämligen bestämt att nästa stora resa vi gör (om kanske sisådär 2-3 år) går hit:


                                               Anyone care to guess..?

Det lite tragiska med det hela är att jag i dessa glasögon faktiskt nästan ser vettig ut jämfört med hur jag normalt ser ut i solglasögon. Jag har världens mest abnorma hvudform tydligen för alla brillor jag tar på mig ser ut som skit.


PS. Förresten, någon som kan komma på en kändis som Olle är lik? Det pågår ju look-a-like dagar på fejsbuck och vi kan inte komma på någon.